Dags för Sverige att skicka rock till Eurovision?

Italienska rockbandet Måneskin är överlyckliga efter vinsten i Eurovisionen. Gossen till vänster (han med gitarren) kan verkligen inte hålla känslorna i schack.

SVENNiGT summerar Eurovision 2021

Då var ännu en schlägersäsong och dess ändhållplats Eurovision Song Contest avklarad. Dags att summera eländet!

Förra året ställdes tävlingen in pga. pandemin, men i år kör man på ungefär som vanligt igen, på plats med publik och allt. Tydligen hade alla coronatestats innan, men det talades ändå om att vissa hade blivit smittade. Till och med en av deltagarna i den isländska familjen insjuknade redan innan deras semifinal, så både då och i finalen användes en inspelning från deras genrep.

Knarksnackisen

Kort efter vinnarna utsetts, började det florera rykten om att sångaren i den italienska bandet drar en lina kokain mitt i direktsändning. Svenska Instagramkontot Dyngbaggegalan var snabbt på bollen och lade upp ett kort klipp där man kan se honom luta sig framåt mot bordet och göra en sveprörelse med huvudet, samtidigt som en bandkollega stöter till honom för att uppmärksamma honom att han är i bild. 

Aftonbladets ständige kepsbeklädde skjutjärnsreporter Tobbe Ek frågade därför ut sångaren under presskonferensen efter tävlingen om det stämde att han satt och snortade koks på bästa sändningstid. Förklaringen han gav var att en bandkollega vält ett glas som gått sönder och att han därför böjde sig ner för att plocka upp glasbitarna. Arrangören EBU köpte inte förklaringen direkt utan ville drogtesta honom, men hann inte. Sångaren gick dock med på en drogtest hemma i Italien. Man har dock tydligen hittat glasbitar i området där bandet befann sig, så mycket talar för att förklaringen stämde.

Rocken vann Eurovision

Det är roligt att i en tid där rocken anses vara mer eller mindre död, i alla fall när det kommer till mainstreamscenen, ha två rocklåtar som ligger i täten ESC. Finlands nu-metal-dänga slutade på fjärde plats och Italiens halvdana försök på en tillbakablick till 90-talet och band som Jane's Addiction och Stone Temple Pilots som vinnare av hela spektaklet. Synd bara att de lilaklädda italienarna inte lyckes få till en vettig låt. Finnarnas i bandet Blind Channels blöjrocksvariant på rappmetall a la Linkin Park och Limp Bizkit var väl inget som kommer belönas med något inträde till Rock & Roll Hall of Fame heller, för den delen, men gossarna hade ändå mer energi och en mer klämkäck låt än italienarna, i mitt tycke.

EM i gitarrkastning. De finska gossarna i Blind Channel vevade, slängde och gjorde piruetter med instrumenten. Allt utom att spela på dem. Tvekar om de ens var inkopplade, vad jag förstått är det bara sången som måste framföras direkt.

Tittarna gick emot jurygrupperna

Italiens bidrag från bandet med det danska namnet Måneskin (basisten är tydligen danska och fick välja bandnamnet) var extremt monotont och texten än mer repetitiv. Låten hade inga som helst hooks eller något medryckande eller ens melodi, utan det kändes som det var mycket liv och gastande för ingenting. Det räckte ändå till vinst, vilket säger lite om hur trötta folk är på glittriga disconummer och pretentiös kastratsång. 

När rösterna från jurygrupperna var räknande stod en trist falsettsång med någon estet med pufflugg från Schweiz som vinnare. När folkets röster sedan lades till, visade det sig att dessa gynnade bidrag som hade lite mer drag under galoscherna, vilket var skönt. Schweiz-hipstern kändes annars som en rätt lätt-tippad vinstkandidat med tanke på vilka sömnpiller som vunnit tävlingen på senare år, som falsett-ylande Duncan Laurence senast och Salvador Sobral (a.k.a. Benjamin Syrsa) ett par år tidigare.

Tussan bleknade i snabbreprisen

Tusses startposition som näst sista bidrag var förstås både gynnsamt å ena sidan, då låten därmed inte riskerade glömmas bort innan omröstningen. Samtidigt var det mindre lyckat då det avlöste vinnarlåten, som var tävlingens kanske mest högljudda. Tussan kändes väldigt trygg och säker i sitt framförande och hade inte kunnat göra "Voices" bättre än vad han gjorde, men farhågan innan tävlingen att låten skulle framstå som blek och intetsägande besannades tyvärr. Under de eviga snabbrepetitionerna under omröstningen fick man nästan känslan av att någon ljudtekniker hade kommit åt reglagen och sänkt volymen när Sveriges låt gick i snabbrepris. Volymskillnaden blev väldigt stor, när den direkt kontrasterade Italiens skrikiga kråsskjorterock. "Voices" kändes verkligen... utspädd och Tussan fick nöja sig med en snopen fjortondeplats.

Den vanliga freakshowen uteblev

I övrigt tycker jag att många länder steppat upp rejält i år. Traditionellt sett så har man ju i ESC alltid tidigare sett en massa östländer och liknande som skickar upp någon Borat-kopia på scenen som får sjunga någon etnisk folkmusik som bara tilltalar det egna landets publik. I år kändes nästan alla låtar mer eller mindre kommersiellt gångbara och välproducerade, sett utifrån ett västerländskt perspektiv. 

En av höjdpunkterna var Belgien som likt 2019 även i år skickade bandet Hooverphonic som gör någon form av ambient-pop och hade en del hits redan på sena 90-talet, såsom Mad About You, 2 Wicky och personliga favoriten Inhaler som återfinns som video här nedan. Bandet bytte dock ut sångerskan härom året, tydligen.

Även värdlandet Nederländerna bjöd på musik av det lite seriösare slaget i form av jazzbandet The Black Mamba. Pyttestaten San Marino lyckades även få med sig amerikanske rapparen Flo Rida på sitt bidrad, vilket är en bedrift i sig. Irland hade också med en internationell artist i form av Lesley Roy, men åkte ut redan i semin. Cyperns bidrag är tydligen skrivet av någon som även gjort texter till Lady Gaga, och det är något folk verkar hängt upp sig mycket på, där vissa anklagat låten för plagiat.

Men lite trams blev det, förstås...

Länder som TysklandIsland och Litauen bjöd i alla fall på lite humor och knas, som sig bör i denna tävling. Tyskland hade ett glatt, studsigt nummer med en dansande hand som var tänkt att göra fredstecknet. Det såg dock ofta ut mer som om den gav fingret. Att låten som kom efter, Finlands låt Dark Side, handlade om att just ge fingret var ett mycket ironiskt sammanträffande. 

Tysklands dansande hand festade sedan loss med handspriten hela natten lång.


Island bjöd (likt discobananerna från Litauen) inte bara på fuldans. Som representant för Islands jurygrupp användes en av skådisarna från den där Eurovision-parodifilmen med Will Ferrel. Han gjorde en kupp och gav först tolvan till Jaja Ding Dong, som förstås inte var med i tävlingen. Även finnarna uppmärksammade parodilåten från filmen och satt med skyltar med texten "Play Jaja Ding Dong" i det så kallade gröna rummet ("green room") under båda tävlingarna de var med i. Humorn välkomnades, då produktionen i sig var tämligen humorlös och merparten av den fyrmannatrupp som programledde spektaklet även de var rätt färglösa. 

Fyra pers till att leda detta, alltså? Hon till höger hade väl räckt gott?

Varför är du så kort, gubbe lille?

Nåja, jag har i alla fall fina tänder. - Se!

Jumboplatser till Lillbritannien och Tyskland

Lite lustigt är det för övrigt att britterna inte lyckades kamma hem en enda poäng medan tyskarna fick nöja sig med totalt tre ynka poäng. Det blir alltmer uppenbart att stornationerna inte bryr sig längre.

Första rockvinnaren sedan Lordi

Vi kan nu notera 2021 som det andra året en rocklåt vunnit ESC, efter Finland och Lordi vann för femton år sedan. De finska monstren (som inte åldrats en dag sedan 2006) var även de med i sändningen för ett kort ögonblick, likt Måns Zemmelröv, Helena Papapapapaparizou och andra tidigare vinnare som deltog i ett litet potpurri som mellanakt.

Frågan man kan ställa sig då är, när skall Sverige ta tag i saken och skicka nåt som rockar lite till Eurovisionen? Det närmaste vi kommit så här långt är väl The Ark som vi skickade som en motreaktion till just Lordi som vann året därpå. För Ola Salo och grabbarnas dansbandsboogie-woogie var ju tydligen det tyngsta vi hade att komma med.

Svenska mellopubliken vill ha mellanmjölk

Det är inget snack om att rock fortfarande är folkligt, men den svenska mellopubliken är tyvärr alldeles för mjäkig för att skicka Lillasyster eller Mustasch som vi gavs möjlighet att skicka i år. Mustasch har jag förvisso full förståelse för att man röstar bort, givet den negativa publiciteten runt Gylf Rallenhammar som lyftes upp i media lagom till tävlingen. Annars kan man förstås argumentera att när något skall väljas demokratiskt så vinner alltid alternativet med minst tuggmotstång och udd, då det kan accepteras av alla, med nackdelen att det är för blekt för att verkligen engagera någon. Vare sig finnarna eller italienarna har uppenbarligen det problemet, dock.

Även tidigare år har vi dock haft rätt solida rocklåtar med. Jag tänker främst på Crucified Barbara som var med 2010 och stupade mot Pernilla Wahlgren i "andra chansen". Året därpå var Melody Club med och kom näst sist i sin deltävling, trots att även de hade en fullt duglig låt. Även under 00-talet var förstås pudlarna med ett par gånger och hade rätt klämmiga låtar, även om de som band kanske hade en viss plojstämpel.

Tänkbara svenska rockband till mello/ESC

Om man skulle fundera på andra tänkbara svenska rockakter hade det varit kul att se bob hund vara med i mellon. De har ju viss humor och självdistans, så de skulle nog kunna vara med på ren ironi och komma undan med hedern i behåll. Ghost likaså, även om de kanske hade haft mer att förlora på det, då folk ute i Europa redan känner till dem. Tror både Nicke Andersson och Dregen är för creddiga för att ställa upp i mellon, så både The Hellacopters (som otippat återförenades för att agera husband i På spåret i höstas), Lucifer och Backyard Babies går nog bort. Men kanske rallybrudarna Thundermother eller något riktigt modernt och hippt som Normandie?

Stockholmsbaserade Normandie - ett band som skulle kunna funka i ESC.

Om svenska band trots allt skulle vara sugna på att satsa på Eurovision som språngbräda till en större publik, är förstås frågan om de inte känner sig mer lockade att delta i den finska uttagningen. Finlands mellopublik är ju - till skillnad från den svenska - bevisligen inte helt livrädda för gitarriff.

Hur som helst så kan man ju alltid hoppas på en ny rockvåg i Europa till följd av schlägern!

För den som inte kan få nog av schläger, finns det skivor att inhandla på Ginza!


Svensk rock:

Nyare Äldre